Bok & DVD
Sluta skolan!
En lärares tankar och råd till unga föräldrar
av
Lennart Mogren
Kp bok och DVD p Books-on-DemandLadda hem bokens manus i pdf 380 KB
Basics

Lydnad. Det är skolans mål. Det är viktigt att veta för dig som undrar hur det kommer att kännas att skicka ditt barn till skolans värld i 12 år.
vänI de officiella målen talas förstås inte om lydnad utan om andra saker. Verkligheten bakom den snälla ytan är tabubelagd och får ej nämnas. Inte så att det finns förbud utan snarare så att det finns en outtalad överenskommelse mellan oss i samhället att inte säga hur det är. Få vet varför. Har du sett filmen The Matrix eller läst Orwells 1984 är det lättare att förstå vad jag menar.
vänLustigt nog har alla gått i skolan och vet ju av egen erfarenhet hur skolan fungerar. Den här boken skrivs inte för att du ska få nya insikter, utan för att påminna dig om det du redan vet, men funnit för gott att låtsas som om det inte finns. Lydnad är just det – att mot sig själv göra det andra befaller. Lydnad är inte bara att göra. Det är lika mycket att se och tänka på ett sätt som andra har bestämt är det önskvärda.

vänLärarna i skolan är som väktare på vilken anstalt som helst. Lika lite skyldiga till att skolan får finnas som alla vi andra. Av de fler än etthundratusen anställda i skolväsendet är många plågsamt medvetna om skolans omänskliga maskinlogik. De gör vad de kan för att underlätta för de barn som är där. Men det räcker inte i längden. Anta att vi skulle kunna börja från början utan att ha en färdig institution att utgå från. Att vi tillsammans skulle dra upp riktlinjerna för den mångfald olika vägar vi skulle vilja gå för att ge våra barn det som skolan säger sig vilja ge dem. Den som då skulle föreslå ett upplägg som skolan tillämpar i dag skulle förmodligen betraktas som lätt rubbad. Jag skulle tro att de flesta av oss skulle se det upplägget som ett övergrepp mot våra barn. Nu finns skolan där som en fästning mitt i byn. Konsekvensen av att vi inser detta borde bli att vi avvecklar skolan och börja skissa på nya sätt att lösa de uppgifter skolan säger sig vilja åta sig.

vänTiden har gått förbi skolan. För några år sedan var jag medarbetare i ett forskningsprojekt som finansierades av EU, The Playground Project. Det var ett av ett dussintal internationella projekt som tillsammans kallades för Experimental School Environments (ESE) och som riktade in sig på framtidens skolmiljö för barn mellan 4 och 8 år. Vårt projekt handlade om att utveckla barns tänkande med hjälp av ett animerat programmeringsspråk, ToonTalk. Vi tyckte att barn i åldern 4 till 8 år var i yngsta laget och frågade representanter för EU-kommissionen om vi inte kunde rikta in oss på en något äldre grupp, 7 till 11 år. Det var uteslutet. Orsak: i åldersgruppen 7 till 11 år räknade EU-kommissionen med att barnen skulle var ”förstörda” av för många år i skolan. Detta sades off the record, förstås.

Alltså, bland representanter för EU-kommissionen finns uppfattningen att skolan förstör barns kreativa och självständiga tänkande bara på några få år. EU strävar efter att bli en konkurrenskraftig del av världen i framtiden. Uppenbarligen inser man att den skola som inrättades för att få fogliga arbetarmassor att offra sina liv för en koleldad ångmaskinsindustri är olämplig för framtiden. Att en sådan skola är olämplig för framtiden kan jag hålla med om, fast av andra skäl än just omsorgen om EU’s framtida konkurrenskraft i förhållande till USA och Asien. Jag tror att tiden är inne för att lösa upp den statligt kontrollerande obligatoriska skolan. Skolan gör för mycket skada på våra barn.

vänDet låter som science fiction om jag säger att sociala organismer som skolan har ett eget liv. Organismer vill överleva. För överlevnadens skull måste en organism anpassa sig till sin omgivning utan att ge upp sin särart. Därför har skolan anpassat sig till en värld i stark förändring utan att ge upp sin särart. Alla reformer till trots är skolan en institution som skapat en yttre fasad av progressiva förändringar för att vidmakthålla en isolerad inre värld. Exempel på inre oförändrade mönster är:

vän

Skolplikt – staten ålägger varje svensk medborgare att underkasta sig den utbildning som staten bestämmer. Vid vite, vilket innebär att medborgare som trotsar den obligatoriska undervisningen tvingas till rättelse av hemkommunen. I skollagskommitténs förslag till kommande skollag, 4 kapitlet med rubriken:

Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning, 16§ står det:
vänOm en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad som kan förväntas för att så skall ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att iakttaga sina skyldigheter. Föreläggande får förenas med vite.
”Vite” innebär straff om nödvändiga åtgärder inte vidtas.
vänStaten känner att renodlad skolplikt riskerar att verka förlegad, kanske till och med pinsam. Lite rättighet lättar upp! FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 26:3 säger: Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar.
Lite skillnad mot den svenska skollagen.

vänLektioner - arbetspass avgränsas av orubbliga tidsbegränsningar oberoende av arbetets art och omfattning. Med andra ord, eleven får aldrig arbeta färdigt med sin uppgift eller ta itu med en ny uppgift utan att klockan ringer och ger tillstånd. Det lär finnas nya undersökningar som visar att av de 12 år som ett barn går i skolan består 50% eller 6 år av väntan. Det gäller alltså den samlade tiden i skolan. Väntan på att få börja, få sluta, få hjälp, få svar, få material o s v.

vänBetyg - eleven antas från början vara bristfällig. Från första stund vet alla att de ingår i en rangordning och att bara ett litet privilegierat fåtal kan få full pott i bedömningen av sin duglighet. På så vis känner nästan alla att de har medfödda begränsningar. De som av skolans bedöms som särskilt bristfälliga kallas för ”svaga elever” för att visa att skolan känner medlidande. Ständiga omdömen av prestationer ger en livslång känsla av otillräcklighet som passar utmärkt för en foglig resurs i ett mekaniskt styrt arbete.

vänÅldersgruppering - alla elever delas in i ålderssegregerade grupper. Det anses onaturligt att blanda barn i olika åldrar eftersom skolan anser att barn mognar kollektivt i takt med sin ålder. Undantag kan medges för barn som fötts sent eller tidigt på året eller som i speciella tester visat sig avvika från sin åldersgrupp. Det finns förstås inga vetenskapliga belägg för att detta är en naturlig indelning.

vänKlasser - undervisning sker kollektivt. I grupper. Inte individuellt. Individuellt beteende betraktas som störningar i det system som skolan utgör. Klasserna skolar in de unga människorna i att se sig själva som delar av en klass, utan att ifrågasätta om de vill vara en del av den eller inte. Barnen lär sig att yttre faktorer är avgörande för klasstillhörighet. Inre faktorer, som t ex egna önskemål lär de sig att se som irrelevanta.

vänIsolering - skolan är sig själv nog. En högre instans, riksdagen, har fastställt, vad skolan ska göra. Kontakt med yttervärlden behövs ej. Framför allt gäller detta föräldrar som praktiskt taget aldrig vistas i skolan annat än på särskilda visningsdagar, föräldramöten eller som det heter numera - utvecklingssamtal. Förändringar i omvärlden får aldrig påverka grundläggande mönster i skolarbetet.
Datoriseringen av samhället har därför lett till inköp av en stor mängd datorer och snabba uppkopplingar som bara används undantagsvis. Utåt sett har skolan förstås givit intryck av att ”hänga med” och söka information på internet. I verkligheten används datorerna mest som skrivmaskiner. Datorer är avskydda av skolan därför att de ger möjligheter till ett arbetssätt som leder till individuell utveckling utan kontroll av lärare.

~

vänFrågan är varför skoldebatten så sällan berör frågan om skolan har något existensberättigande. Skolan finns därför att den finns och tanken att den är borttagen och upplöst kan tänkas bara med stor svårighet och i så fall bara i samband med ett kaotiskt samhällstillstånd.

© Lennart Mogren