Sluta skolan! Hemskola/I nationens intresse

"I slutet av 20-talet var de styrande i Sverige oroliga. Människornas brist på karaktär, kunskap och moral måste korrigeras. Annars skulle brottslighet, lösdriveri, osedlighet och misär skapa sociala problem som skulle hejda utvecklingen och förstöra landets framtida ekonomi.

Läkarvetenskapen uppträdde nu som räddaren i nöden. Sommaren 1927 samlades den tidens experter på barnavård på Barnavårdskongressen i Musikaliska Akademien i Stockholm. Som representanter för vetenskap och forskning tog Sveriges barnläkare initiativet och formulerade den strategi som skulle rädda landet åt framtiden.

De späda barnen var ju landets framtid. Alltså skulle de formas i tid. Det ska krökas i tid, det som krokigt ska bli, som ordspråket lyder. Mammans moderlighet var enligt läkarna roten till det onda. En mamma tenderade att bry sig alldeles för mycket om sitt barns behov vilket riskerade att barnet senare i livet skulle välja enligt egen önskan i stället för att foga sig i den plats i samhället som staten ansåg passade bäst.

Barnläkarna hade ett program vars främsta syfte var pedagogiskt. Läkarna iklädde sig rollen som uttolkare av vetenskapens mysterier för de fåkunniga. Det var i detta sammanhang som fyratimmarsregeln för amning kom till.



Bok & DVD Sluta skolan! En lärares tankar och råd till unga föräldrar av Lennart Mogren
		Citat ur boken "Sluta skolan!" som visar hur statens syfte var - och har förblivit - att skilja barnen från föräldrarnas inflytande.

	"I slutet av 20-talet var de styrande i Sverige oroliga. Människornas brist på karaktär, kunskap och moral måste korrigeras. Annars skulle brottslighet, lösdriveri, osedlighet och misär skapa sociala problem som skulle hejda utvecklingen och förstöra landets framtida ekonomi. Läkarvetenskapen uppträdde nu som räddaren i nöden. Sommaren 1927 samlades den tidens experter på barnavård på Barnavårdskongressen i Musikaliska Akademien i Stockholm. Som representanter för vetenskap och forskning tog Sveriges barnläkare initiativet och formulerade den strategi som skulle rädda landet åt framtiden. De späda barnen var ju landets framtid. Alltså skulle de formas i tid. Det ska krökas i tid, det som krokigt ska bli, som ordspråket lyder. Mammans moderlighet var enligt läkarna roten till det onda. En mamma tenderade att bry sig alldeles för mycket om sitt barns behov vilket riskerade att barnet senare i livet skulle välja enligt egen önskan i stället för att foga sig i den plats i samhället som staten ansåg passade bäst. Barnläkarna hade ett program vars främsta syfte var pedagogiskt. Läkarna iklädde sig rollen som uttolkare av vetenskapens mysterier för de fåkunniga. Det var i detta sammanhang som fyratimmarsregeln för amning kom till.		Klockan skulle bestämma när mamma fick ge barnet bröstet. Passade det inte barnet när timmen var slagen fick mamman vänta högst fem minuter. Sen skulle barnet läggas tillbaka och inte tas upp förrän efter ytterligare fyra timmar. Hur mycket det än skrek. Ur artikeln I barnens och nationens intresse: ”Så menade dr Keller, en av de tyska förgrundsgestalter som man lyssnat till, att fyratimmarsintervallet inte egentligen är så viktigt rent fysiologiskt, utan det är det första sättet att introducera uppfostran. Med fyratimmarsintervallet kan man nämligen lära barnet 'avhållsamhet'. Minnet kommer till användning. Barnet lär sig avstå sina omedelbara behov, uppskjuta dem, underordna sig moderns vilja. På så vis blir barnet från första dagen i sitt liv uppfostrat (min kursivering).” Källa: I barnens och nationens intresse, Socialliberal reformpolitik 1903-1930 av Kajsa Ohrlander, Studies in Education and Psychology 30, Högskolan för Lärarutbildning i Stockholm, distr Almqvist & Wiksell, ISBN 91-22-01480-2.